Recensioner

Ryttaren (2012)

Folkworld http://www.folkworld.eu/50/e/cds1.html#tril

An impressive album of Swedish traditional music with contemporary flair. Triller present on this album exciting arrangements on clarinet,  fiddle,  guitar and sometimes energetic,  sometimes groovy percussion. The tunes have this typically Nordic never-ending hypnotic and reflective flair,  and appeal in their range between gentle (focussing on two instruments) and very powerful sections with an amazingly full sound. The quartet of Pontus Estling,  Sheshti Johansson,  Erik Ronström and Jens Linell bridge in their music traditional Swedish with Jazz and contemporary folk and a fair dose of improvisation. This is seductive stuff – I love it! , © Michael Moll

Lira - Rasmus Klockljung http://www.lira.se/skivrecension/ryttaren/

Trillers debutalbum Gryning var en av 2008 års allra bästa skivor, så det är en mycket efterlängtad uppföljare som nu äntligen landat hos mig. Även Ryttaren innehåller en hel del musik hämtad ur notböcker från 1700- och 1800-talen men också egenskrivna låtar. Arrangemangen är oerhört detaljrika och kvartettens gemensamma dynamik är makalöst tajt. En och samma låt kan därmed få många olika ansikten, från mjuk och stillsam på svag volym till ösig med tungt komp.

“Punkig kammarfolk” kallar gruppen sin musik, och det är ganska träffande. Det finns definitivt drag av klassisk kammarmusik, inte minst i Pontus Estlings rena klarinett-ton och Sheshti Johanssons fiol samt de stora dynamiska skiftningarna, samtidigt som gitarristen Erik Ronström och slagverkaren Jens Linell driver på rejält emellanåt.

Liksom debutskivan växer Ryttaren för varje lyssning, allt eftersom jag upptäcker fler och fler detaljer i låtarna, och jag kan konstatera att Triller har lyckats med bedriften att följa upp ett mästerverk med ännu ett. Men snälla, låt mig inte behöva vänta ytterligare fyra år på nästa Triller-skiva!

 

Meny - Magnus Börjesson http://meny.nu/musik/skivrecension/1.1761113-triller

"Ni som sett någon av Fröken Julie-föreställningarna vid Karlslunds herrgård har säkert noterat den duktiga violinisten Sheshti Johansson, bördig från Stora Mellösa. Med mjuka tonslingor knöt hon samman pjäsens olika delar. Nu är hon cd-aktuell med gruppen Trillers andra cd , Ryttaren, en värdig fortsättning på den lovande debuten med ”Gryning” härom året.

Sheshti gör en helgjuten insats. Hennes fiolspel är bländande, men hon får ursäkta. Det unika med Triller är Pontus Estlings klarinettspel. ”Gruppen borde få hedersdiplom för återupprättandet av klarinetten som folkmusikinstrument”, skrev jag om debut-cd:n för ett par år sedan, och nu förs traditionen vidare och förädlas ytterligare. Pontus använder sitt instruments hela klangfärg och visar en bredd i spelet som är imponerande; stundom mjukt lyriskt, stundom briljant pärlande som en vårbäck.
Repertoaren har också kompletterats med ett par vallåtar efter Eric Nilsson, Mattmar, den förste spelmannen som fick Zornmärket i guld (1933). Pontus tolkar dem fint, med stark personlig artikulation. 
 
Ett par Närkelåtar finns också med. Två polskor efter Einar Olsson, Lillkyrka, har vävts samman i ett av plattans svängigaste spår, där fiolen och klarinetten slingrar sig om varandra och turas om i diskanten och stämspelet. Så skapas hela tiden olika klangfärger och nya möjligheter. Just detta tar gruppen konsekvent väl vara på plattan genom.
Erik Ronström, gitarr och Jens Linell, slagverk, har en mer tillbakahållen roll. De ger rätta drivet och kompletterar utmärkt men borde kanske släppas fram lite mer framöver. I så fall skapas ännu fler möjligheter.
 
Två av kompositionerna är av Sheshtis egen hand, den mjukt lyriska ”Mandas vals” och en finstämd brudmarsch, båda tillägnade en nära väns bröllop och framförda på just Karlslunds herrgård. Fina låtar båda två, men min särskilda favorit är ändå Pontus helvilda ”Artuur!”, skriven under en Ukrainaturné med tydliga östeuropeiska influenser. Grymt kul!" - Magnus Börjesson, Meny